rzeznik

för fredagen förändrade allt

i aulan då mr.kedmond dansade runt som om han fortfarande var kvar i tanzania
då jag kunde titta på alla håll utom vänster
och insåg att jag aldrig kommer kunna lämna den där katedralskolan utan att ha utfört ngt vettigt, känslomässigt.
och då behöver jag mer än 2 månader på mej

som om inget kunde stoppa oss sprang jag, michy o ellen ner till stan
solen sken
jag, iklädd i en svart wannabe-joggingdräkt kände mig som en ensamstående mamma från Killeberg
men i michy's o ellens sällskap så vafan, sånt spelar ingen roll då
det är ju inte som om john rzeznik bor i växjö

senare på dagen
nerför den traditionella backen
då vi alltid ser ut som missanpassande giraffer
förstod jag att jag aldrig skulle kunna byta ut det jag har
aldrig
a l d r i g

och sen på söndagen
när en halvbakis rickard står utanför dörren 9:20
väntar på att få cykla till jenny the best bengtssons frukostbuffé
så insåg jag
att jag vet exakt vad jag ;

vill
behöver
kommer att behöva
redan har
kan radera

pusss!